Att stå utanför Samskolan kan väcka känslor av litenhet. Det är ett pampigt hus som stoltserar med sin byggnad mitt i Saltsjöbaden. Huset väcker nyfikenhet. Det här är skolan mitt i byn vars rikedom talar om lärande, utveckling och bildning. 

Det är som om huset trollar med alla oss som är här varje dag. Den känsla av litenhet som kan kännas när vi står utanför skolan omvandlas på ett mirakulöst sätt till dess motsats när vi kommer in. Vi rör oss genom vackra korridorer, höga valv, ser ut genom vackra spröjsade fönster, omges av vacker konst och utsmyckningar i arkitekturen. Den vackra skolmiljön lämnar oss inte oberörda. Vi blir en del av det vackra och det ställer krav på oss att värna om miljön och om varandra.

På Samskolan har jag mött en öppenhet och en tilltro till det kompetenta barnet. Respekten för varandras olikheter talar högt i skolhuset. Människor är olika och det är det som skapar spännande, intressanta och lärorika möten som blir till viktiga erfarenheter för hela livet. Det är också det som gör en skola levande. Det mirakulösa talar i att gå i skola och att med kunskap bli stora.